torsdag 29 augusti 2013

Narcissistisk...jånä ;)

Tänk att man faktiskt kan beundra sig själv. Det var något jag aldrig trodde jag skulle göra...jag har på det sättet aldrig haft massiva problem ned mitt utseende...inte förr. Skulle man frågat "the old me" vad han tyckte om sig själv skulle han varit nöjd...trodde det inte kunde bli annorlunda. Och trots allt, han fick äta fruktsallad med en del vackra män han också. Skulle man däremot fråga "the new me" vad han tyckte om "the old me" så skulle det nog vara att betydligt annorlunda svar. Vissa saker KUNDE verkligen förändras...ännu förvånas jag när jag ser foton på mig (som jag ÄNNU faktiskt inte gillar) eller ser min spegelbild, eller skugga. Är det verkligen jag...nice...


Häromdagen när jag var ute och cyklade blev jag alldeles fascinerad av min han. Min nu ganska smala hand med (för det mesta) synliga ådror på handryggen. En hand som fortsätter i en, för att vara jag, smal handled.



Ändå vet jag en med snyggare händer....obeskrivligt vackra...




...samt en annan med underarmar, helt otoliga underarmar.


Men en sak är säker.Min nacke, mina axlar och nyckelben kan ingen ta ifrån mig. Tänk att den fula ankungen kunde ha svanhals :D

Sländornas förtrollade skog

Vilken rubrik förrätt prata om träning va. Men mycket intressantare än rubriken träninsgsblogg. Men om ni läser detta så lovar jag att ni som belöning får reda på varför jag lade just den rubriken :)


Min träning framskrider...eller...nåjoo...så kan man nog säga. Nuförtiden cyklar jag...som något av en galning, känns det som. 24 km försöker jag uppnå dagligen. De flesta dagar lyckas det...så länge vädret tillåter. Sedan 10:e Augusti har här trampats 200 kilometer. Inte helt fy skam.
Det är verkligen fruktansvärt roligt att cykla. Det enda jag kan klaga på är det inte finns SÅ jättemånga olika vägar att cykla på som är BÅDE intressant och trafikantvänliga. Tänk om det ändå skulle finnas cykelbana hela vägen till Jeppis. En dröm...en av många...
Ser jag nå resultat då? Semestervikten är åtminstone borta. Vågen står sen och balanserar som den gjort och rör sig inte mycket. Däremot ser jag skillnad på mina ben...mina vader har ändrats och mina lår blivit fastare och mer muskulösa. Me like LOTS. Bara allt annat kvar då. Men jag kör på. Det där med gym maler i bakhuvudet...kanske till vintern om man blivit så snål så man täcks närma sig ett gym. Jag vet egentligen inte något om något men räknar med att all motion är BRA motion.
Googlad bild...tyvärr
 
 
Nåja...som jag lovat. Skogen vid Bådan är alldeles full av sländor. Seriöst...de flyger överallt...solen speglas i deras vingar. Vackert. Men att lyckas få dem på bild, en bra bild, är totalt omöjligt. Men man får akta sig...en kväll kom en flygande så nära att den rörde mig kind. En slända, en trollslända...undrar om det månne för någon slags tur med sig. Man kan ju alltid hoppas.

En vecka av kultur...med Angel och Spike :D

En viss tid har passerat sen sist. Vatten har flutit under broarna...solen har gått upp och ner och jag antar att en och annan gök har galt. Rättare sagt en vecka har gått. Jag jobbar igen...precis som förr. Ibland minns jag knappt om jag varit ledig men då tittar jag på mina semester bilder och minns och kommer fram till att jo-o...jag HAR nog haft semester, skönt.


På en vecka KAN mycket hända...men jag säger inte att det gjort det.


Onsdag. Jobbet kallade som sagt. Ett kvällsskifte förflöt med bravur med tanke på att jag int3 jobbat ALLS på vet 3 veckor. Vissa missar men det får man räkna med...delvis berodde det på att det fanns en del nya patienter och delvis berodde det på att jag var just jag... Men kvällen gick igenom utan att någon dog så det räknar jag som en succé. Efter jobbet var det en cykeltur (10 km) som gällde innan jag fann min väg hem.


Torsdag. Ett morgonpass. Stiga upp 06:20. Mardröm. Men konstigt nog gick det förvånansvärt bra. Jobba jobba jobba och 10 km på cykeln. Kraschade på soffan i många timmar efter det. Eftersom var torsdag och Kulturvecka (Nykarlebyvecka sim det tydligen hette i år) så var det dags för Kulturnatten. Jag hade inga stora förhoppningar men tänkte att kanske, kanske kan det bli trevligt. Klädde mig snyggt och gick ut. Kylen bet lite lätt redan när jag kom ut. Det var mörk, mycket folk i farten men ingen som intresserade. Jag gick korsvoch tvärs tills jag kände att jag sett allt. Stod en stund här, en stund där. Gav sen upp. Irriterad, förr var Kulturnatten rolig men NU. Nothing. Hemma väntade drinkar gjorda på de 2 alkoholsorterna som ger mig de mesta och bästa minnena, Jägermeister och Bacardi Razz (men inte tillsammans), samt en stycke lugnade cigarett. Sen "Torka aldrig tårar utan handskar" 3 timmar framöver...smågråta hör ju naturligtvis till.

Fredag. Ännu en godmorgon väntade mig. Superfun eller hur.  Visste att jag skulle ha fyllt upp resten av dagen så jag slängde iväg mig på 9 km. Rajåkern och Juthbackaområdet var ju inte något att närma sig.
Jag hann bara hem...rusa genom lägenheten och reda upp det mesta. Byta kläder och sen vidare till Juthbackaområdet. Jag och Juthbackamarknaden är inte bästa vänner. Massor av folk överallt, mest i vägen när jag har saker jag vill se, och SÅ mycket saker jag vill ha...bara MÅSTE ha om jag ser dem. Detta allt från möbler ner till DVD:er. Saker som jag inte har råd med eller rum med så jag har ett knep. Jag sätter mig vid plats 300 nånting, där Boman säljer, och där sitter jag, har sällskap, ger sällskap och får bara se på månniskor och spana killar och hoppas att han med stort H bara råkar gå förbi. Det gjorde han inte detta år heller. En mycket trevlig kväll ändå.



Lördag och Söndag. Två dagar med otroligt lika schema. Cykla 13, 5 kilometer (Bådan och hamnen),


 jobba ett kvällsskifte och sen cykla 10, 5 kilometer (Forsby, Rajåkern, Juthbacka). Kort och gott.


Måndag. Ledig dag efter 5 dagar i jobb. Väldigt skönt. Hade en "lata mig"-dag...förutom min kilometerinsamling. Ligga på soffan och inte tänka på något...nåja...nog NÅGOT/GON...men inget livsviktigt (nåja..). En vilsam dag.


Tis och Ons(idag).  Ny vecka, mer arbete. Underbart. Hoppas jag låter övertygande. 24 km igen...men endast på tisdag. Hela denna eftermiddag har gått åt för att författa....så mycket i huvudet. En del saker blev till blogginlägg....annat bara för mig. Kändes inte bra att skippa Bådanrundan ikväll men man hinner inte alltid med allt. Bara att acceptera.
En sak som upptagit tid under denna tid är "Buffy, the vampire slayer". En bra serie, vampyrer, alla gillar ju serier och filmer där de står i centrum eller va? Och männen....wau...
Angel. Mörk, ett mysterium. Välbyggd. Djup.


Spike. Blond (funkar helt bra nuförtiden också). Lean and mean. En badboy som sedan blev god och alldeles underbar.

Sen har vi ju också Giles. Engelsman, gentleman, äldre. Svår att motstå.

Så till sist finns ju t.o.m. Xander, ung och töntig och urgullig på sitt sätt.

Hur kan man motstå denna serie, en verklig klassiker.


Efter att ha blickat bakåt blickar jag nu framåt (inte nödvändigtvis bättre) och detta leder mig till VILLAVSLUTNING, VENEZIANSK, vad ni nu vill kalla det. Detta är en av de där högtiderna jag KUNDE gilla om tillfälle gavs. en högtid när jag alltid tänker att "nästa år...ja NÄSTA år...kanske, jo definitivt nästa år". Villavslutning är så, förra året tänkte jag att nästa år, då ska det firas ute på en villa, med vänner eller älsklingen. Kanske båda, det andra viktigare. Mörk och mysigt, varm bastu (kanske) vattnet som slår mot stranden...marschaller längst bryggan, raketer och sen mys framför den öppna spisen. Men kanske nästa år...



Done. Finished. Äntligen. Så länge har blogginlägg som detta snurrat fritt i mitt huvud utan att ha kommer sig att fasan i print. Så nu känns det bra.., rn stor lättnad. Nu vill jag vara hinna motionera...stryka mina lakan.,.hinna se mer Buffy, WaG, samt diverse nya och gamla filmer...göra klart min stora halsduk (fästa trådar och laga fransar) fast det är länge innan den kommer komma Sif i användning, lära mig kroka, sticka en tröja eller egentligen 2 för att inte tala om mycket andra stick-projekt som susar runt i mitt huvud....en riktig storstädning här hemma skulle sitta bra.,.så mycket kläder att sortera, en del ska till insamling medan andra plagg ska försöka säljas.., osv...osv.., NÄR ska allt detta hinnas med var det tänkt...

onsdag 21 augusti 2013

3 veckor semester = 2 stortåsnaglar mindre

Nu är det obönhörligen slut på semester och ledighet. Om några minuter ska jag befinna mig på jobbet. En semester som heter duga...det säger jag...härmed kommer en snabb sammanfattning:

PLUS
-En helt underbar resa till Spanien med kära vänner...många minnen skapades där...
-En trevlig resa till Åland för att träffa släkten...för kort som alltid...
-Vila (lite åtminstone)
-Några kilon...på resor har det fuskats början till slut och jag har ju varit på resande fot 2 av 3 veckor :P

MINUS
-3 veckor är alldeles för kort
-2 stortånaglar mindre (resultatet av de trånga 46:orna)

-bankkontona har fått sig en rejäl törn...
-Inte...på 3 veckor fått lakanen strukna...


"Oscar vaknade med ett leende på läpparna...men han ville verkligen inte vakna. Han hade haft världens underbaraste dröm. Han och Rasmus. Tillsammans. Rasmus hade äntligen tagit sitt förnuft till fånga, ja-a, om han ändå kunde göra som Oscar ville så skulle de båda bli lyckliga. De hade haft en underbar stund tillsamman och låg och myste. Händerna tätt slutna om varandra. Rasmus tittade djupt in i Oscars bruna ögon och log...ett sånt leende...Oscar ville aldrig att det skulle vara över. Men så vaknar man. Hur typiskt är inte det. Men han mindes. Och fantiserade.., om något helt annat.., tänk...Rasmus...brunbränd..barbröstad..svetten rinner lätt längs ryggen...bärandes på en garderob... Vilken tur att Oscar befann sig på annan ort just då...för allas säkerhet..."


Jag älskar att köpa presenter. Speciellt åt såna som VERKLIGEN vill ha dem. Munnen säger nej men ögonen tindrar JA. Jag har em sådan vän. Jag bara MÅSTE köpa allt jag ser åt honom. Han säger "Nej, nej men du skulle inte..."  Men jag gör det igen och igen.... cant help it. Tanken på ett leende och glada ögon är allt jag behöver...


Glömde nämna dessa två inköp igår. Plötsligt var de bara framför mina ögon, på Lekplaneten och jag måste ha dem. Visserligen fanns båda förhandsbokade på Discshop men ännu en månad innan de kommer därifrån så jag köpte och avbokade sen... Inte ens hunnit öppna dem. "Torka aldrig..." , underbar och kommer ses MÅNGA gånger. "Jakten" dansk film med både Mikkelsen och  RANTHE. Svårt att få det bättre.


Dags att rusa till jobbet...sen...enligt tradition. Maten snabbt ihoprörd. Mycket godare än det ser ut. Lägenheten en katastrof men hinner väl...kanske...reda upp det sen...

tisdag 20 augusti 2013

OMG jag är Reine...

När man äntligen känner sig hemma på Geta och Tallbacka så är det över. Då är det kvällen innan man ska åka hem. Är det inte just typiskt. Men precis som vanligt.
Nu var det dags att lämna Åland bakom sig igen en gång. 4 dagar per år...ALLDELES för lite. Denna gång spenderades minst 80% av tiden med att bara titta på det lilla underverket Lucas. Ett verkligt otroligt sött barn. Med duktiga och stolta föräldrar.

Jag har alltid varit väldigt kluven mot barn, inte till att de finns utan snarare huruvida jag vill ha barn eller ej. Jag vet inte om jag ska tala sanning eller hålla mig till små vita lögner. Sanningen är egentligen att jag VILL ha barn. Inte nu och vem vet när, vem vet hur. Men ett litet sött knyte, vem vill inte ha det. Ett barn som är mitt eget kött å blod eller ett barn som bara kallar mig pappa. Men kanske blir det aldrig av. Inget jag prioriterar nu när jag letar partner. Vill han inte ha barn men jag verkligen vill ha honom så vill jag ändå ha honom.


Satt på båten och lyssnade på min ljudbok "Torka aldrig tårar utan handskar del 1, Kärleken", jag har ju läst den redan men att höra berättelsen berättad av Jonas Gardell är annorlunda. Hör dessa ord och tänker...shit... :
"...Reine är förälskad i en av dom. Reine blir alltid förälskad. Varje gång lika livsavgörande, lika tvärsäkert, och varje gång lämnas han övergiven, söndertrasad, super ner sig och vill bara dö.-----Den här gång är föremålet för hans kärlek en ung överlägsen pojke som låter Reine bjuda på öl, vin, drinkar och cigaretter, och ger inget alls i utbyte. Och Reine låtsas att han inte märker att han blir utnyttjad."

Denna resa har varit lång...men ändå inte. Och väldigt väl värt det. Under mina tidigare semestrar (läs:förra sommaren) så låg jag i 2veckor hemma på soffan och läste en trave böcker så trots att bussresor och båtturer är tråkiga är det ändå SÅ mycket bättre. Och apropå båtar...Viking Lines nya  fartyg GRACE var inte mycket att komma med. Nästa gång och alla gången framöver man ska med den båten så blir HYTT ett måste. Stor och oorganiserade...stora delar av personalen endast engelskspråkig (märkligt, men inga problem för mig) osv... Stort TaxFree ett plus visserligen...men också stora priser, nuförtiden känns inte ens det billigt där.


Bussresan hem gick ändå bra...sov mellan Rauma och Vasa och majoriteten av sträckan Vasa-Nykarleby.


Helt appropå...såg denna kille på terminalen i Mariehamn....dålig bild men lite min typ....verkligen...dessvärre skulle han till Stockholm och inte Åbo så fick inget sällskap på båten...

Getalördag

"Ett inrutat liv. Rutiner. Fasta dagliga rutiner. Rutiner kring mat och träning. Jobb. Ingen direkt vila. Inte mycket stillasittande. Ingen lugn avslappnade fritid."
Allt detta, något jag förut skulle avskytt, är nu något jag längtar till.
Min förra resa, den med Dreya och Mitjil var annorlunda än denna, alltså inget vilohem. Alltid något på G. Nu tas dagen som den kommer, väldigt lugnt och stilla. Efter en stilla förmiddag är mamma, morbror och Lucas ute, häck planteras, mamma hjälper lite smått och håller att vakande öga på sin lilla brorson. Nettan vilar sig, man måste passa på, inte alltid faster är på plats och skämmer bort lillbabyn. Jag hade inga problem att underhålla mig själv. Jag låg på mage i bäddsoffan precis vid fönstret. Jag ser blå himmel, grönska och vattnet nedanför. På tabben som står på fönsterbläcket visas diverse YTvideor för min underhållning.
Lägg till bildtext


Allra helst skulle jag dragit på mig lenkkiskorna och stuckit ut en sväng men orkade inte ens det.
Jag skulle nog ändå kunna tänka mig att ha det såhär..ibland.

Motsatt riktning...lite stökigt sen mamma och jag invaderade vinden med alla våra saker men annars vackert rum...

Att ha en sommarstuga beläget på detta sätt dit man någon gång far och då ligger och tar det lugnt, vilar, njuter och laddar batterierna. Däremellan bygger man t.ex. bastu. Man kan faktiskt inte ligga såhär hela dagarna bara för att man är ledig:P Visserligen måste jag punktera att i min FANTASI (jag är EXPERT på fantasi) finns ju en manlig följeslagare, praktisk man, ute tillsammans med mig på denna Ö om ni inte gissat det redan :D

TYP ;)





lördag 17 augusti 2013

Geta, dag 2 - "Allt är bögarnas fel"

Jag MÅSTE bara börja med att säga att rubriken är ett skämt...verkligen..ingen seriös mening what so ever. Mera ett internt skämt med glad jargong här på Tallbacka.

Konstigt nog vaknade vi tidigt, nåja, men kände då att 09:15 var tidigt men inga problem, kände mig faktiskt utvilad. Frukosten var härlig, tänk att äta Reissumies igen. Obeskrivligt gott. Som sagt så fuskas det med "dieten" (livsstilen), jag äter kolhydrater, mjöl och socker och ingen ska stoppa mig. Jag har förtjänat detta och det jag går upp går jag ner igen, kom ihåg, semestern varar verkligen inte för evigt och när jag inte är på hemmaplan så fuskar jag...PISTE.
Dagen spenderades med lite loppisshopping och annan shopping. Köpcentret "Maxinge" besöktes och det 'fikades' på "Singas cafe". Där fanns trevliga ställen som bl.a. KappAhl och HM så jag blev ett par jeans, i vilka jag kommer vara snygg, rikare.
Två saker konstaterades på denna outing:
#1. Det finns jättemycket snygga åländska män, eller helt enkelt män som rör sig på Åland.
#2. Alla åländska bilars registreringsnummer börjar på 'Å' och många på 'Ål', de vill verkligen att det ska synas att de är från Åland :)

På kvällen bjöds det mat, underbar mat. Potatisgratäng, hemmagjorda köttbullar och kantarellsås gjord på färska kantareller (som jag hackat). Gott bara förnamnet.  Sen blev det Skip-bo , då det inträffade en lite olycka (i vilken homosexuella jag och en annans kaffekopp vare inblandad) men nya kort kom fram och presentidéer uppstod...

En tidig kväll på detta...något jag faktiskt tror uppskattades av hela gänget...

fredag 16 augusti 2013

Till havs...till havs...

"Jag ska sova. Jag BORDE nog sova. Jepp, strax ska jag sova". Detta var tankar som jag tänkte igår tillsammans med "Jag ska packa. Jag BORDE nog packa nu. Att packa skulle vara en bra idé NU" . Men av någon konstig anledning kom hela tiden något annat att göra i vägen.
Laga mat och se på film. Städa, bädda och diska.  Ut och cykla och en sväng till Scala. Men till slut blev det ändå packat. Och om någon undrar HUR LÄNGE jag tänkt stanna på Åland är svaret MINST i 2 veckor, för så ser det ut som packat. Det diskuterades om mamma och jag skulle packat allt i Spanienväskan. Vi skulle fyllt den lätt. Men sen så har vi ju massvis med presenter och dylikt. Åtminstone skyller vi på det :P
Så har jag ju som bekant varit inne i en OFFperiod, men de tiderna är över. Nu är det jaget borta och jag är igen ON...big time....

"Oscar hade varit osäker hela dagen. Skulle Oscar söka sig till Lunar eller inte. Det fanns så mycket att stå i där men egentligen hade han inte tid. Fast å andra sidan...Oscar vägde för och nackdelar mot varandra... En sväng för att kolla läget k6nde ju inte skada heller, ja så fick det bli.
Väl där kände Oscar att det var fel beslut men han kunde ju inte vända genast i dörren. Så gör man ju bara inte. Han spelade med en stund...Oscar var inne i en svacka och inte  mycket spelade någon roll. Men saker kan ju ändras så lätt. Oscar greppade dammsugaren och började på...han kunde ju alltid hitta på en ursäkt senare. Minutrarna gick men tillslut rullade den vita skåpbilen, vars tryckta dekaler Oscar aldrig riktigt kunnat tolka, förbi. Oscar var inte säkert om detta verkligen var en sådan bra idé men han kunde ju ändå inte smita ut bakvägen.
RASMUS äntrade lokalen ... stressad som alltid och nyklippt. Detdär sista något som han omöjligt kunde missa. Rasmus hår var nästintill heligt när det kom till Oscar, däremot hanns inga längre studier med innan Rasmus susade iväg till det intilliggande rummet med långa steg. Men han var där. Rasmus var där, men Oscars hjärta slog inte lika många extra slag som vanligt. Skrämmande. Detta var visserligen något som skulle komma att ändras när han såg Rasmus städa toaletterna en timme senare...vilken grace och noggrannhet. Oscar smälte.
Men en sak gick inte att komma ifrån...Rasmus nya frisyr...INTE i Oscars tycke, tyvärr, men det växer väl ut. Oscar kunde nästan höra vad Amanda skulle sagt spontant och träffsäkert..."Gubb-gayisch"...och Oscar kunde inte göra annat än hålla med. Men det var ändå Rasmus, ful i håret eller ej. Allt som sedan behövdes var ett leende och allt var lugnt. "

Att resa är jobbigt. Och där borde jag sätta punkt. Men så är jag ju inte känd för att vara kortfattad...eller :P
Att stå  vid busstationen kl.01 och vänta på nattbussen till Åboland är verkligen ingen höjdare, ej heller något jag kan rekommendera. M2n allt för den goda sakens skull. Vi skulle till Åland. Bussresan tog sina timmar och var i slutänden bekväm och praktisk. Trots att busschauffören skulle ha sina pauser och sätena hade onödigt lite benutrymme. Men så är det ju i de FLESTA bussar. Men där fanns en söt kille i ett skede :)
Senare var det båten...mycket sittande...och väntande... dels på att klockan skulle gå, dels på att Tax-Free skulle öppna. En bussresa utan godis...hur vad det tänkt att det skulle gå. Och detta kom inte från mig. Snart är all semester över och det blir vardag igen vecka efter vecka, månad efter månad. DÅ blir det inget mer fuskande...för NÅGON.
När man sedan anländer till Åland vet man att resan varit värt det. Vi tog emot med öppna armarna morbror rean vid terminalen. Med sig hade han lilla söta Lucas, min första kusin på mammas sida...släktet på Åland utökas, inga klagomål från mig. Att sedan sätta sig i bilen kändes helt ok, fast man sätt igen, man var ju liksom redan framme :) Sen kan det vara att jag sov halva vägen till Geta. Sedan samma varma välkomnande av Nettan :D
Eftermiddagen/kvällen spenderades med att ta det lugnt, sitta och titta på Lucas, äta gott i form av mat...samt godis/choklad och spela Skip-Bo. Jag har personligen inte spelat på minst 6 månader men det fanns nog kvar i blodet...tidig kväll betydde kl.00...

.

onsdag 14 augusti 2013

O&J - Ärlighet varar längst

"Oscar, du vet väl att jag har inget annat att erbjuda än vänskap?"

Oscar lämnade först att bara stirra på skärmen. Han såg för sig själv hur allt gick i kras. Jonas hade blivit orolig, tagit illa upp, ville inte ha mer med Oscar att göra. Med det uttalandet för sina ögon kände han inget annat än rädsla och förlust. Men han svarade lugnt...och hoppades på det bästa...

"Tyvärr...JAA...du kan vara alldeles lugn!!"

Och detta var faktiskt sant. Han visste nog, till 99 %, att det aldrig kunde bli något mellan dem två. Ändå så måste han nog erkänna, för sig själv, att naturligtvis hade han tänkt tanken och lekt lite bland fantasierna. En snygg, trevlig och äldre ;) kille som Jonas...hur kunde han låta bli. Nu var Oscar ännu rädd att han förlorat Jonas som vän...inte säkert han skulle klara det...

"Hoppas jag inte varit för närgången och skrämt bort dig bara...man ska ju nog ta mig med en nypa salt...eller 3"

Och svaret kom som ett brev på posten...ett glädjande sådant...

"Nej allt är nog okej Jag vet hur livet kan leka ibland... det jag tror är att du har väldigt lätt för att bli förälskad i förälskelsen... du blir varm inombords när du märker att nån bryr sig om dig och tolkar det som kärlek från din sida fast det egentligen är en känsla av trygghet och "tillhörelse", vet inte om det är rätt ord xD Men jag kan ju ha fel "

Allt Oscar kunde konstatera var att trots att de inte känt varandra så länge så kunde Jonas Oscars sätt och tankar utan och innan.

Något som började dåligt, en värld som kunde falla samman, så slutade det väldigt bra. Oscar hade inte förlorat sin vän. Jonas hade varit ärlig. Detta det bästa av allt. ÄRLIGHETEN. Jonas såg vad som skedde och satte stopp för det, mycket för att skona Oscars känslor. Hur kan man göra  annat än uppskatta det :)


Den karga verkligheten...

Jag har landat. Jag är tillbaka i verklighet. Jag har landat i mitt gamla tråkiga liv igen. Men allt var roligt så länge det varade.

Har nu varit hemma i nästan en vecka. En vecka utan desto större planer. Ändå skulle jag önska att jag hade semester ännu nästa vecka, jag skulle verkligen velat ha en "bara-vara-hemma-för-att-göra-allt-och-inget-men-bara-det-jag-vill"-vecka. Det har på semestern funnits så väldigt får såna dagar. Nåja...tror nog att när jobbet kallar igen kan jag påstå att jag haft en bra semester.

I fredags (9.8) var det festligheter ute vid Sparvboets barnhemsvilla ute vid andra sjön. En fest med ett 30-tal av kollegorna från jobbet. Det bjöds på vacker dukning, god dryck och otrolig mat som vår närvårdare/kock Cong hade fixat...vi åt och åt och blev snabbt mätta och visste inte hur många rätter som ännu väntade. Efter en vecka på resa utan LCHF hade jag bara hållt dieten 1 1/2 dag innan denna afton kom, en när jag åter åt allt. Men från jobbet blir det också att vi är ute kanske 1, max 2 ggr per år...då äter man... jag älskade verkligen nudelröran...och efterrätten förstås, glass med friterade bananer och ananas. Det var nästan på gränsen att man skulle orka cykla hem sen :P
TACK för bilderna C.B.


Dessutom fann jag den dagen en liten födelsedagspresent jag tidigare missat...runt halsen på Bacardiflaskan jag inte tittat desto närmare på innan. Passade mig perfekt, alla vet ju att jag gillar äldre killar/män :D


Lördag och söndag sen...egentligen var väl dessa ganska långt ganska fria, "göra vad jag ville"-dagar. På lördag hade jag 3 toastmadames på besök innan de skulle till en gemensam väns bröllop.
Annars var dessa dagar lugna, förutom mitt cyklande vill säga... när jag kom hem hade nämligen mamma sett till att cykeldäcket (som var fullt av små små hål) hade blivit lappat så jag började cykla som aldrig förr. Stackars mamma som kämpade en hel sommar många många år sedan med att lära mig cykla men det blev till inget alls...men plötsligt...när jag en gång glömt att jag ju INTE kunde cykla så gjorde jag det bara. Ännu känner jag glädjen från barndomen när jag får susa iväg.

På lördag tog jag en tur runt Bådan och ner till hamnen. Solen sken och jag satte mig på en sten nere vid vattnet och njöt medan jag drack mitt vatten.

En båt åkte förbi, en annan kom in till hamnen (inte den jag hoppats på men), tiden gick fort. Sen var det bara att cykla hem och duscha. Anser personligen att cyklande borde ge mer motion och bränna mer kalorier än att gå så jag väljer cykeln framför apostlahästarns för tillfället. När vintern kommer hinner jag nog gå mer än jag vill...
Också på söndag hann jag med en tur. Den samma som på lördag plus sväng fram och tillbaka till Forsby. Allt som allt blev det 23,54 km 1 timme 18 minuter. Verkligen inte illa. Detta bevisar sen att om jag verkligen ville så skulle jag kunna cykla till Jakobstad...sen ska man ju visserligen hem också.


Måndag och tisdag...dagar med gäster...
På måndag var det Boman och lilla fröken Estelle. Trevligt att sitta och prata...blir sällan nuförtiden. Minns med glädje åren när jag bodde på Seminariegatan (fast det var ju bara 4 månader sim jag FAKTISKT bodde där)...det fanns stunder jag kände annorlunda...men i det stora hela SAKNAR jag det...
På tisdag var det Annika. Vi hade lite smått att diskutera...bl.a. min resa. På något sätt kom vi aldrig riktigt igång. Mest hade det nog att göra med mig och mitt huvud. Trött...något som senare blev headace from hell... en sväng via Jepp men var inte i närheten av centrum och såg därmed inget intressant men fick köpt minnas antennsladd så efter att varit utan TV ett par dagar är jag nu tillbaka. Inte för att det finns något utbud att snacka om...


ON/OFF. TOTALT OFF. Mina känslor är som avstängda. Detta började egentligen till viss del redan på resan... och är fortfarande i samma läge. Skrämmande egentligen, berättade det åt en vän idag och hon undrade om jag verkligen mår bra. Ja, det undrar jag också. Jag, den som alltid är full av känslor och dessa går verkligen på högvarv för det mesta. Jag tänker på män, de jag vikt ha, de jag inte kan få...men nu är allt bara *axelryckning* nåjaaaa... Visst tänker jag ibland lite djupare men ändå inte tungt och andas-läget. Jag är verkligen alldeles för lugn när det kommer till ämnet karlar just nu.

Passar med detta i åtanke på att se på serier och filmer som annars kunde orsaka hjärtklappning.
"SOMMER" Ja där har vi darling Ranthe, skitsnygg...och dansk. Det kan liksom inte bli bättre...eller...


IRON MAN/AVENGERS=Robert Downey Jr. Vilken man alltså...långa ben och kurvor på rätta stället...what a BUM!!

Detta påminner mig mycket om någon...

Sexy


Till sist. Fick idag ett intressant paket. Efterlängtat. Det visade sig att jag nu på 7 1/2 månad reducerat min midja från 44" till 36" (20 cm) ... helt otroligt när man tänker på det...



Idag är överlag en dålig dag...en dag jag önskar en lång flygstrejk skulle starta. Men ack nej. Dags för en vän att pröva sina vingar...fine by me...*axelryckning*...TYP....

torsdag 8 augusti 2013

Tillägg till Sitges dag 1

Idag var också en lite speciell dag...en som INTE skulle uppmärksammas. Kära Dreya fyllde nu 30...något vi minsann såg till att INTE göra stor sak av. Per önskemål. Men jag kunde ju inte riktigt hålla mig och hade packat något litet i min stora väska. Två små påsar (jag lilla Mitjil blev ju 50 tidigare i år...något som ej heller skulle uppmärksammas), stickade eftersom jag inte kan väva sammet, med ett litet låst hänglås. På detta fanns ingraverat mitt och deras namn samt de datum jag träffade dem första gången. Allt med en tanke bakom. Låset som var låst representerade vår vänskap som också är låst. Men nyckel fick de inte, den behöll jag, så ville de bryta bekantskapen var det okej med mig...försök bara få nyckeln av mig.
Det om det.

Sitges-dag 4 (....allt har en ände..)

Vi vaknade denna dag utvilade...nej vänta nu...visst finns det ett budord som säger att man inte ska ljuga. Det gjorde jag visst. Vi vaknade. PUNKT. 2 av 3 övervägde att skippa frukosten men kom fram till att lite frukt går kanske nog ner. Jag lyckades också svälja en croissant. Personligen är jag VÄLDIG glad att jag valda frukost för se vad jag annars skulle ha missat...min käre frukostutsikt. En bra början på slutet.

Efter frukost var det bara att packa ihop. Och hoppas på att bagaget inte överskred 20 kilo. Svårt att avgöra eftersom det ju inte ens fanns någon badrumsvåg...ett måste tycker jag fast jag aldrig sett någon på ett hotellrum, lika som med väggklocka men jag har läst någonstans allt detta inte finns på hotellrum eftersom der räknas som stressigt, något som på hotell ska undvikas. Just före kl.12 checkade vi ut. Att sedan släpa bagaget var inte alls roligt men jag höll god min. Och när jag säger att det inte var roligt menar jag inte bara för att det var varmt, fast nog det väl var en del av  det, mest var det väl för att det kändes så finish Men det det kändes mycket bättre när jag fick höra att vi fortfarande har 18 timmar av resande ännu. Alltså inget var över...ännu...brought a smile to my heart.

En snabb busstur och vi var på flygplatsen... Vi var ute i god tid, som seriöst god tid. Lika bra det, efter att man checkat ut skulle det ändå inte varit så trevligt att släpa bagaget runt Sitges bli svettig och hemsk och sedan tå sig till flyget osv, nej, hellre åka i tid och hållas relativt fräsch.

Vi checkade in och och fick vänta bra länge ännu. Planet var äntill försenat. Men tillslut lyfte vi, jag som tyckte att det var den värsta biten med en flygresa men vet inte det. Denna gång gick det helt bra och jag förvånade mig själv stort när jag började tänka att "hej...detta är ju roligt". Lite skumpigt hela vägen, något som inte störde mig på annat sätt än att jag tyckte det blev så svårhanterlig att blogga och träffa de rätta bokstäverna...men vi hade medvind så vi gjorde bra tid och landade nästan på utsatt tid. Förresten såg jaha en trevlig prick i flygkön. Tyckte han liknade någon men kunde inte säga vem, Dreya drog till med Gregory i SunSet Beach... Väldigt bra gissat...

Efter att vi hämtat bagaget och kom ut från terminalen brände tårarna bakom ögonen. Jag var tillbaka. Efter några timmar skulle vi skiljas åt. Allt SKULLE vara över. Det regnade och var "kallt", 10-15 grader mindre än jag var van med. Det kändes skit...tur jag kunde hålla mig lugn.
På hemvägen tyckte Dreya synd om mig när jag inte kunde sova, jag behövde verkligen det. Han hade rätt men sanningen var den att jag försökte med all kraft jag hade hålla mig vaken. Jag ville inte missa något, inte en enda sekund. Jag ville se att mina vänner var där, att inte allt var en dröm... När vi skiljdes åt var det med kramar och jag ville egentligen inte släppa taget, skulle de ju försvinna igen. Men jag hade inget val.

Jag gick upp till jobbet...till mamma för att hämta nyklar. Där var minsann en som saknat mig. Mer än vad jag trodde nästan, hon har verkat lugn trots att jag varit så långt borta men jag tror jag haft fel...
Låste en stund senare upp dörren till min lägenhet. Allt var som deras brukade, ingen förändring. Och jag hade inte saknat något. Jag vet också varför...med mig hade jag haft allt jag ville ha nära mig...mer säger jag inte.

En sista sak. Det bästa med resan...nåja...högt uppe på listan åtminstone. Jag har sjukt snygga och sexiga knän och vader.den bästa komplimang jag någonsin fått. De tillochmed dokumenterades på bild ;D

tisdag 6 augusti 2013

Sitges-dag 3 (....the end is near..)

Till att börja med...det där jag igår så om att snarka...manlig fägring osv... jag tar allt tillbaka. Stackars hotellgäster i angränsande rum igår eftermiddag. Gänget var tydligen trött, ja också jag vilade mina ögon, men som det lät runt mig... I meen come on alltså.
Slutpratat om det....
Ännu en soligt vacker dag att vakna upp i detta paradis, detta gayrörelsen-Mekka med namnet Sitges. Klockan 06 varje morgon väcks vi av solen som skiner in från balkongen. Detta om vi glömt att lägga ner solskyddet...alltså nästan varje morgon :P Denna inte annorlunda. Fortfarande halvt i drömmarna eller åtminstone sömnen värld finner vi de kläder som finns närmast till hands och beger oss nertill frukost, detta andra morgonen med frukost eftersom vi inte hade någon sådan "lyx" i Barcelona. Utbudet var faktiskt rätt så bra, färsk frukt (och konserverad, något jag inte förstod, konserverade persikohalvor när de sålde färska persikor var och varannan meter), färskt bröd och croissanter, lite annat smått och gott i bakverksväg, sen kannor av alla möjliga färska juicer. Kaffe te och flingor, men snälla nån, allt som brukar finnas på hotellfrukostar. Säkert fanns också ägg och bacon, något jag som LCHF:are väl borde valt men snälla nån...jag har semester :)
Denna morgon var dock aningen speciell...den erbjöd något nytt på menyn.. eller ja, inte direkt på menyn eller buffén HUR mycket jag än skulle velat. En man, en underbar sådan. Någon som är förvånad? Tänkte väl det.... jepp, också vid frukost fanns ögongodis,  Denna ljuvliga skapelse ingick i en grupp på 4 men han var den enda som fick min uppmärksamhet, och det var inte lite. Mitjil hade varit uppe efter lite mer mat och gjorde mig uppmärksam på att jag kanske stirrade en aning...blickarna hade gått rakt igenom honom när han gått ivägen. Jag säger inte att han hade fel ; D Just look åt him :)
Tyvärr tog ju frukosten slut och jag tvingades överge min vän. Men jag mindes honom hela dagen lång.
Dagens planer var en promenad till andra änden av Sitges, VYKORT, och party, party, PARTY.
Promenaden var härlig men tillåt mig bara att säga att jag var glad att det var ganska blåsigt. Hot, hot, hot så vinden svalkande fin. Vi gick lägst med stranden, på trottoaren och stranden, stannade till vid ett strandcafé och hann också  gå i vattnet så nu finns det bildbevis på att jag varit i Medelhavet. Inte illa. Promenaden fortsatte till hotellet och lite förbi, ja vi gick tills vägen tog slut. Hemvägen gick vi en annan väg, längs vägar där inte mycket turister rördes och förbi hus där helt vanligt folk bodde, långt borta från hotell och turistfällor. Riktigt härligt och intressant, kunde nog ha tänkt mig ett hus där men...hmm...3 miljoner...njaa. På kvällen insåg jag att jag hade bränt min vänstra axel lite, den som varit mot stranden och vattnet ena vägen men sen fick ju inte andra sidan samma dos av solens starka strålar eftersom vi gick annan väg hem. Och hungriga blev vi så mat blev det på "Montroig Café". Med tung hjärta måste jag säga att min älskling där inte var i jobb...men detta överskuggades NÄSTAN av den otroligt goda Cesarsalladen. Vidare till hotellet för en liten siesta. Men innan det...glass...tror jag på denne resa ätit mer glass än jag ätit på år. Men med glassförsäljare som denna är det svårt att säga mej.
Vi vaknade...tro det eller ej...hungriga. Vart vi skulle denna gång visste ingen men vi hade ju en massa ställen att utforska. Efter att kollat upp väldigt många ställen men inte riktigt hittat något som fallit oss i smaken hamnade vi sen på ett ställe nära hotellet, men vi hade helst fått köpt de sista frimärken vi behövde. Kvällsmaten blev pizza, en helt ok sådan men servicen var ju inte direkt upplyftande...inget dricks där inte. Men vi blev ju mätta, det är väl huvudsaken.
Återigen fann vi oss på hotellet...och massproducerade vykort. Sammanlagt skickade rum 106 på San Sebastian Playa Hotell närmare 20 kort. Skulle varit kul att se minen i receptionen när Dreya var och lämnade dem där. Tillika tycker jag att de borde tänkt att oj va bra att folk, och sådär unga dessutom, fortfarande skickar vykort.
Så var det dags. Dags att fixa till sig, försöka se ut som folk, eller rättare sagt snygg och sexig. Good luck får man väl säga om det när det gäller mig medan andra lyckades mycket bättre. 3 hotties ute på jakt, eller ja, spaningspatrull passar nog bättre. Vi sprang mellan klubbarna och shakade loss....Union, Queens, Dark Sitges...listan kan göras lång. Väldigt varierande ställen men MYCKET trevliga. Vissa med darkrooms...punkt punkt punkt...inget mer avslöjas om dessa ;) Avslutningsvis säger jag att det var ett svettigt gäng som gick genom kyrkan precis som den slog jämna slag på småtimmarna.... Vilket glädjerus...